Sammanfattning resultat Generell intolerans från Intoleransrapporten
Generell intolerans
Den tidigare redovisningen har byggt på skalorna som mäter islamofobi, antisemitism och homofobi. Men är kanske alla dessa företeelser, åtminstone vad gäller skolungdomar, uttryck för ett mer vittomfattande syndrom, en underliggande dimension som kan kallas intolerans? Den generella intoleransen har mätts genom att skapa ett index som är en sammanslagning av de tre frågebatterier som utgör grunden för de enskilda indexen rörande antisemitism, islamofobi och homofobi (totalindex). Indexvärdet kan sägas vara ett mått på en generell intolerans gentemot minoritetsgrupper. Indexet visar starka samband med ett klart rasistiskt påstående som"Det är mot naturens lagar att människor från olika raser får barn tillsammans"
Analyserna tyder på att en förhållandevis stor del av den intolerans som framkommit för de enskilda aspekterna antisemitism, islamofobi och homofobi bottnar i en generell intolerans. Är man intolerant mot judar tenderar man även att vara intolerant mot muslimer och mot homosexuella och så vidare. De som är intoleranta generellt sett (utifrån totalindex) utgör närmare hälften, 47 procent av de intoleranta mot muslimer, drygt hälften (56 procent) av de intoleranta mot judar och 43 procent av de som är intoleranta mot homosexuella. Generellt skulle man kunna säga att halva den grupp som kan betecknas som intolerant mot muslimer, liksom halva den grupp som kan betecknas som intolerant mot judar och även halva den grupp som är intolerant mot homosexuella består av elever med en generell intolerans gentemot minoritetsgrupper. Den andra halvan i dessa grupper har mer specifika antipatier mot respektive minoritetsgrupp.
Medelvärdet i det totala intoleransindexet är 1,0. Gruppen generellt intoleranta (indexvärde>2,5) utgör 4,6 procent av eleverna i dessa årskullar. Närmare en fjärdedel (24 procent) kan betecknas som tveksamma. En viktig information när det gäller gruppen intoleranta är att närmare hälften av dessa elever (43 procent) anger sympatier för ett eller flera av de extremnationalistiska eller nationalsocialistiska partierna. Detta innebär att i stort sett halva den grupp som kan betraktas som intoleranta i hög grad har tagit ställning i dessa frågor. Det är också i princip denna grupp som återkommer som intoleranta oavsett minoritetsgrupp, de som alltså är intoleranta mot såväl muslimer som mot judar som mot homosexuella.
Flickor är generellt sett betydligt mindre intoleranta än pojkar, det genomsnittliga indexvärdet (totalindex) för flickorna är 0,81, att jämföra med 1,25 för pojkarna. Endast 1,5 procent eller av storleksordningen 1 500 flickor per årskull kan ges den beteckningen. Motsvarande andel intoleranta bland pojkarna är 7,5 procent eller av storleksordningen 7 500 per årskull. Speciellt låg intolerans har flickorna alltså gentemot homosexuella, vilket också är främsta orsaken till att det genomsnittliga homofobiindexet blir det lägsta av de tre enskilda.
I likhet med de enskilda indexen över islamofobi, antisemitism och homofobi finns ett konsekvent samband i totalindex med vad som brukar benämnas socioekonomisk status baserad på föräldrarnas yrke. Det genomsnittliga indexvärdet för elever vars föräldrar är "ej facklärda arbetare" är 1,25. Därefter minskar detta genomsnitt successivt via elever vars föräldrar är tjänstemän på stigande nivåer och till elever vars föräldrar är "fria yrkesutövare med akademikeryrken", det genomsnittliga indexvärdet för denna grupp är 0,67. Det handlar således om relativt stora diskrepanser. De största skillnaderna i intolerans när elever med olika socioekonomisk bakgrund på detta sätt jämförs föreligger för antisemitismen och de lägsta för homofobin.
Det föreligger inga nämnvärda skillnader i genomsnittligt intoleransindex om eleverna delas upp efter geografiskt ursprung. Familjer där alla i familjen är födda i Sverige och familjer där alla är födda utomlands får samma genomsnittliga generella intoleransindexvärde, 1,03. Familjer där minst en men ej alla är födda i Sverige ligger aningen lägre, genomsnittligt indexvärde 0,96.
Andra frågor som kan sägas utgöra indikationer på intolerans bland skolungdomar ät till exempel följande påståenden:
- Alla individer har lika stort människovärde.
- Man kan bli kompis med alla, oavsett var man kommer ifrån.
- Sverige bör fortsätta ta emot flyktingar.
- Svarsalternativen bestod av "nej, absolut inte", "nej, knappast", "tveksam", "ja, kanske" och "ja, absolut".
Det första påståendet är av särskilt intresse eftersom alla människors lika värde är en fundamental princip för ett demokratiskt samhälle och står med i både Sveriges nationella handlingsplan mot rasism och i gällande läroplan. 71 procent håller absolut med om påståendet, 14 procent av eleverna håller kanske med och sju procent är tveksamma. Sammanlagt är det 8 procent av eleverna som mer eller mindre motsätter sig påståendet och således motsätter sig den princip som utgör en fundamental del av vår gemensamma värdegrund.
I efterföljande fråga som närmar sig det första påståendet i innebörd men är mer konkret, är ställningstagandet tydligare: 77 procent av eleverna håller absolut med, 13 håller kanske med och andelen tveksamma minskar till 5 procent. Även andelen som motsätter sig påståendet helt eller delvis minskar till sammanlagt 5 procent.
All form av invandring har ständigt använts som förklaring till allehanda samhällsproblem av främlingsfientliga partier. En majoritet av eleverna, 60 procent, ställer sig positiva till att Sverige tar emot flyktingar men det råder en viss tvekan till påståendet "Sverige bör fortsätta ta emot flyktingar" även hos den yngre generationen. 20 procent väljer svarsalternativet tveksam och 20 procent är mer eller mindre direkt negativa till påståendet.
Bland övriga indikatorer användes en så kallad "out-put"- fråga gällande befolkningsgrupper. Eleverna kunde välja att indikera vilken eller vilka befolkningsgrupper, om någon, som de av någon anledning hyste negativa känslor inför. Följande befolkningsgrupper fanns angivna i frågan i denna ordning: svenskar, finländare, tyskar, amerikaner (USA), chilenare, zigenare/romer, turkar, kurder, irakier, palestinier, israeler, kineser, etiopier och somalier. Befolkningsgrupperna valdes med åtanken att täcka alla världsdelar samt att inkludera en av de mest utsatta minoriteterna i Sverige (DO:s utredning 2002), romerna. Hälften av alla elever hyser någon form av negativa känslor gentemot specifika befolkningsgrupper, 50 procent av eleverna har kryssat för minst en befolkningsgrupp. Det vanligaste alternativet som elever med helsvensk bakgrund har kryssat för är turkar (28 procent) och därefter irakier (25 procent), zigenare/romer (24 procent), kurder (22 procent), palestinier (18 procent) samt israeler (17 procent). Bland elever med utländsk bakgrund är det vanligaste alternativet zigenare/romer (22 procent) och israeler (21 procent).
I 1997 års undersökning höll 64 procent av eleverna med påståendet "Demokrati är det bästa sättet att styra Sverige" i större eller mindre utsträckning. 8 procent av eleverna höll inte med och 28 procent svarade "vet ej". I aktuell undersökning svarar 72 procent av eleverna att man håller med påståendet i högre eller mindre grad, 3,8 procent håller inte med och 24,1 svarar "vet ej". Resultaten tycks peka i en positiv riktning i jämförelse med undersökningen (CEIFO och BRÅ), andelen som håller helt eller delvis med påståendet är till synes större i aktuell undersökning och andelen som motsätter sig påståendet tycks ha minskat.