Sammanfattning resultat Antisemitism från Intoleransrapporten
Antisemitiska attityder
Det första frågebatteriet rörande antisemitiska attityder är uppbyggt på samma sätt som de som presenterades rörande islamofobi. Följande påståenden ingick i det övergripande frågebatteriet:
- De flesta judar är säkert hyggligt folk…
- Det skulle vara helt okej att bo granne med en skötsam judisk person…
- Judar i Sverige ska ha rätt att bygga synagogor (religiösa lokaler)…
- Det är alldeles för många judar i Sverige…
- Judar går det inte att lita på…
- Det borde vara förbjudet för judar att få rösta i politiska val…
- Svarsalternativen bestod av "nej, det stämmer inte alls", "det stämmer ganska dåligt" , "tveksam/vet inte" , "det stämmer ganska bra" och "ja , det stämmer precis
"Judar i Sverige ska ha rätt att bygga synagogor"
När det gäller judars rätt att uppföra synagogor minskar andelen negativa en aning i jämförelse med andelen negativa beträffande muslimers rätt att bygga moskéer. 22 procent av eleverna tycker att påståendet "Judar i Sverige ska ha rätt att bygga synagogor (religiösa lokaler)…" inte stämmer alls eller ganska dåligt. Av alla påståenden i detta frågebatteri är eleverna mest tveksamma till påståendet " Det är alldeles för många judar i Sverige…". Samma mönster gäller för delbatterierna rörande muslimer och homosexuella. En dryg tredjedel, 35 procent, av eleverna ställer sig tveksamma till påståendet om att det skulle finnas alldeles för många judar i Sverige. Var åttonde elev, 12 procent, håller helt eller delvis med om påståendet.
Är judar opålitliga
När det gäller påståendet att judar skulle vara opålitliga är eleverna antingen avståndstagande eller tveksamma till påståendet. 46 procent tycker inte påståendet stämmer alls, 16 procent tycker det stämmer ganska dåligt och 30 procent är tveksamma eller vet inte. Drygt nio av tio, 92 procent, av eleverna har antingen ställt sig kritiska eller tveksamma till påståendet vilket är en aning mer än när eleverna besvarade samma fråga gällande muslimer. Andelen var då 89 procent.
Jämnförelse tidigare undersökningar
De två nedanstående påståendena är replikationer ur CEIFO:s och BRÅ:s gemensamma enkät och ingick i undersökningens rasismindex.
- "Judarna har för stort inflytande i världen idag."
- "Det talas alldeles för mycket om nazismen och utrotningen av judar."
- Svarsalternativen till dessa påståenden var "håller inte med", "håller delvis med", "håller helt med" och "vet ej".
Påståendet "Judarna har för stort inflytande i världen idag" har använts i ett flertal tidigare studier rörande antisemitism och är en fundamental föreställning i den antisemitiska diskursen. Inberäknat samtliga svarande elever i undersökningen inklusive år ett på gymnasiet svarade 44 procent av eleverna att de inte höll med om att judarna har för stort inflytande i världen idag, 12 procent höll delvis med och 4 procent höll helt med om påståendet. 40 procent valde svarsalternativet "vet ej". Tillräckligt detaljerade uppgifter saknas för att kunna göra en direkt jämförelse men andelen tveksamma har dock uppenbarligen ökat och andelen kritiska har minskat sedan 1997. När det gäller påståendet att "Det talas för mycket om nazismen och utrotningen av judar" svarade 37 procent att de inte höll med om påståendet, 22 procent höll delvis med och 12 procent höll helt med om påståendet. 29 procent var tveksamma till påståendet.
Fördelning indexvärde
Det genomsnittliga värdet på det antisemitindex som använts i denna undersökning är 1,04 sett över samtliga tillfrågade elever. Den genomsnittlige eleven befinner sig således på en nivå jämförbar med en som genomgående angivit det näst mest välvilligt formulerade svarsalternativet ("det stämmer ganska bra") på det positivt formulerade påståendena respektive "det stämmer ganska dåligt" på de negativa. Den genomsnittlige eleven i landet (i de aktuella årskullarna sammantaget) befinner sig således i stort sett vid denna norm i sin inställning till judar Genomsnittseleven är således relativt långt ifrån att vara intolerant.
Ungefär en fjärdedel av landets elever hamnar i den gråzonskategori som betecknas som tveksamma gentemot judar (indexvärde 1,5-2,5) , vilket innebär att man genomsnittligt sett angivit tveksam/vet ej på påståendena. En grupp som kan tänkas vara påverkbar i den ena eller andra riktningen. Gruppen mycket toleranta (indexvärde 0), dvs. de som uppgivit "nej, det stämmer inte alls" på samtliga negativa påståendena och "ja, det stämmer precis" på samtliga positiva är något mindre och utgör en knapp femtedel av landets elever (i de aktuella årskullarna sammantaget).
Med den grupp som betecknas som "intoleranta" avses de elever som erhållit ett indexvärde som är större än 2,5 i antisemitismindex. Denna andel är relativt liten och utgör knappt 6 procent av samtliga elever. I antal sett handlar det om storleksordningen 6 000 elever i varje årskull, således något färre än den grupp som kunde betecknas som intoleranta mot muslimer.
Kön
Det finns en tydlig skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller inställningen till judar. Det genomsnittliga värdet i antisemitismindex är 0,89 för flickor och 1,20 för pojkar. Flickor är således i genomsnitt mer positivt inställda. Den mest påtagliga skillnaden mellan flickor och pojkar ligger i att betydligt färre flickor än pojkar hamnar i gruppen intoleranta (indexvärde>2,5). Bara en flicka på trettio, 3 procent, kan hänföras till denna grupp. Att jämföra med pojkarna där närmare en av tio, 8 procent, hamnar där.
Socioekonomisk ställning
Även när det gäller antisemitism sammanhänger föräldrarnas socioekonomiska status (baserat på yrke) i hög grad med hur intolerant man är. Tendensen är i likhet med islamofobin mycket tydlig. Ju "lägre" socioekonomisk status föräldrarna har desto mer intoleranta tenderar eleverna att vara. Det finns en konsekvent ökning i antisemitindexvärde från elever vars föräldrar är "ej facklärda arbetare" (genomsnittligt indexvärde 1,28) och till de vars föräldrar är "fria yrkesutövare med akademiska yrken" (indexvärde 0,63). Skillnaderna i detta avseende är större när det gäller antisisemitismen än vid islamofobin.
Ålder och kommuntyp
Det finns en tendens till att ju äldre eleverna blir, desto mindre blir graden av intolerans mot judar. Det sker en konsekvent nedgång i antisemitismindexvärde från de yngsta eleverna i åttonde klass (indexvärde 1,12) och till de äldsta eleverna i årskurs 3 i gymnasiet där indexvärdet är 0,88. Denna ålderseffekt är större när det gäller antisemitism än när det gäller islamofobi.
Det finns även en tydlig tendens till att ju mer urbaniserad kommunen är som man bor i desto lägre grad av intolerans mot judar. Skillnaderna är små, men tendensen tydlig och statistiskt säkerställd. Det finns dock även en tendens till att elever i den mer urbaniserade regionen "Södra Götaland" har en högre grad av intolerans än elever i det mer glesbygdsbetonade Norrland. Dessa i viss mån motsägelsefulla resultat tyder på att det finns andra faktorer som påverkar graden av intolerans mot judar i de bägge regionerna, i negativ riktning i Södra Götaland och i positiv riktning i Norrland.
Härkomst
Det föreligger inga noterbara skillnader med avseende på hur stort immigrantinslaget är i elevens familj. Detsamma gäller om eleverna delas in efter familjens ursprungsregion. Graden av intolerans mot judar tycks alltså ligga på samma nivå oavsett vilken typ av nationellt ursprung som finns i familjen. I detta avseende föreligger således en skillnad gentemot islamofobin där helsvenska familjer avvek med en något större intolerans.
Antisemitism bland muslimska elever
År 2003 presenterades en forskningsrapport om antisemitism bland muslimska elever i svenska skolor (M. Tossovainen, "Det förnekade hatet - antisemitism bland araber och muslimer i Sverige"). Rapporten baserades på ett mindre antal intervjuer med lärare i förortskolor till Stockholm, Göteborg och Malmö. Undersökningen ledde till en debatt om bland annat problemets omfattning. Resultaten av föreliggande undersökning, således med den metod som här använts för att mäta antisemitismen, tyder inte på att muslimska elever på en nationell nivå skulle utgöra ett större problem än andra numerärt betydligt större grupper i detta avseende. Delas de elever som besvarat enkäten in efter uppgiven religionstillhörighet blir det genomsnittliga värdet på antisemitindex 1,12 för de muslimska eleverna. Ett värde som är lägre än det för den stora grupp som betecknats som "ej religiösa" (genomsnittsvärde 1,14), men högre än det för elever som betecknat sig som kristna (medelvärde 0,95). Resultaten av denna undersökning talar för att om de muslimska eleverna generellt skulle utgöra ett nationellt problem med avseende på antisemitism borde halva elevkåren göra det.
Det finns dock i den muslimska gruppen en ytterlighetsgrupp som andelsmässigt sett är något större än i övriga grupper. Isoleras en grupp som kan betecknas som "extremt intoleranta" (indexvärde>3,0) utgör denna 5,3 procent av de muslimska eleverna, att jämföra med 2,9 procent bland samtliga övriga elever (bland de "ej religiösa" är denna andel 4,1 procent).