Sammanfattning resultat Homofobi från Intoleransrapporten
Homofoba attityder
Det sista delbatteriet berör homofobiska attityder och har samma typ av påståenden som används i de två första delbatterierna i det övergripande frågebatteriet för att mäta graden av intolerans gentemot muslimer och judar. Följande påståenden ingick i frågebatteriet för att mäta graden av intolerans gentemot homosexuella:
- De flesta homosexuella är säkert hyggligt folk…
- Det skulle vara helt okej att bo granne med en skötsam homosexuell person…
- Homosexuella ska ha rätt att bygga egna föreningslokaler…
- Det är alldeles för många homosexuella i Sverige…
- Homosexuella går det inte att lita på…
- Det borde vara förbjudet för homosexuella att få rösta i politiska val…
- Svarsalternativen bestod av "nej, det stämmer inte alls", "det stämmer ganska dåligt" , "tveksam/vet inte" , "det stämmer ganska bra" och "ja , det stämmer precis
Andelen tveksamma är förhållandevis stor när det kommer till påståendet " Det är alldeles för många homosexuella i Sverige…", 30 procent har angivit svarsalternativet "tveksam/vet ej". Emellertid är andelen som helt motsätter sig påståendet hög, 45 procent av eleverna tyckte att påståendet inte stämde alls. Eleverna tycks ta ett tydligt ställningstagande mot påståenden om att muslimer och judar skulle vara opålitliga generellt och detta förhållande är än mer tydligt när det kommer till homosexuella. 72 procent av eleverna förhöll sig mer eller mindre kritiska till påståendet " Homosexuella går det inte att lita på…". 4 procent tyckte det stämde ganska bra och 6 procent tyckte det stämde precis och 19 procent var tveksamma.
I det alternativa frågebatteriet ingick följande påståenden:
- Homosexuella ska få adoptera barn.
- Homosexualitet är en sjukdom.
- Svarsalternativen bestod av "nej, absolut inte", "nej, knappast", "tveksam", "ja, kanske" och "ja, absolut".
Frågan om homosexuella par ska få prövas som adoptionsföräldrar skapade stor debatt i riskdagen när lagförslaget kom upp till röstning den 5 juni 2002. Riksdagen röstade slutligen för ett medgivande och lagen trädde i kraft den första februari 2003. Elevernas svar visar en större tveksamhet än riskdagens omröstning. Endast 48 procent av eleverna ställer sig mer eller mindre positiva till påståendet, 30 procent är mer eller mindre negativa och 22 procent uttryckte tveksamheter. När det kommer till påståendet "Homosexualitet är en sjukdom" ställer sig en majoritet negativa till påståendet, 76 procent av eleverna håller absolut inte med eller håller knappast med om påståendet. 10 procent är tveksamma, 5 procent håller kanske med och 8 procent håller absolut med.
Resultaten avseende homofobi skiljer sig i vissa delar från resultaten avseende islamofobi och antisemitism. Det genomsnittliga indexvärdet sett över samtliga tillfrågade elever är 0,9. Andelen intoleranta är 6,6 procent, vilket innebär i storleksordningen 6 500 elever i en årskull. Således något fler än det antal som kunde betraktas som "intoleranta" mot judar (storleksordningen 6 000 elever per årskull), men färre än antalet intoleranta mot muslimer (storleksordningen 8 000 per årskull). Att det genomsnittliga homofobiindexet trots detta är lägre än det genomsnittliga antisemitismindexet beror på att den större andelen intoleranta mot homosexuella uppvägs av en betydligt större andel som är "mycket toleranta" när det gäller inställningen till homosexuella.
Även andelen "tveksamma" är mindre när det gäller homosexuella än när det gäller judar eller muslimer. Denna gråzon består av en femtedel, 20 procent, eller i storleksordningen 20 000 elever per årskull. När det gällde islamofobi respektive antisemitism var motsvarande andelar i båda fallen en dryg fjärdedel eller 26 procent.
De skillnader som finns vad gäller intoleransen gentemot homosexuella å ena sidan och intoleransen mot judar och muslimer å andra sidan har till stor del sin bakgrund i det faktum att det finns stora skillnaderna mellan könen när det gäller inställningen till homosexuella. En skillnad som är betydligt större än vad fallet var när det gällde intoleransen mot judar och muslimer. Flickor är betydligt mindre intoleranta mot homosexuella (genomsnittligt indexvärde 0,57) än mot muslimer och judar (genomsnittliga indexvärden 0,96 respektive 0,89). Bland pojkarna är dessutom den andel som kan betecknas som intoleranta (indexvärde>2,5) mot homosexuella något större än den andel som kan betecknas som intoleranta mot muslimer eller judar. Bland flickorna är det direkt ovanligt att betecknas som intolerant mot homosexuella (1,5 procent i materialet), vilket inte var fallet när det gäller synen på muslimer och judar.
Det tydliga samband med socioekonomisk bakgrund som framträdde för islamofobi och antisemitism gäller även homofobin. Det genomsnittliga indexvärdet för elever vars föräldrar är "ej facklärda arbetare" är 1,13. Ett värde som successivt ökar med "stigande" grad av sociekonomisk bakgrund. Exempelvis är det genomsnittliga indexvärdet för lägre tjänstemän 0,92 och elever vars föräldrar är "fria yrkesutövare med akademiska yrken", som har ett genomsnittligt indexvärde på 0,61.
Det finns i likhet med antisemitismen en trend mot att ju äldre eleverna är desto lägre blir intoleransen gentemot homosexuella. När det gällde inställningen till judar och muslimer fanns en relativt tydlig trend mot att ju mer urbaniserad kommun eleverna bodde i desto lägre var graden av intolerans. Denna trend är inte lika tydlig när det gäller inställningen till homosexuella. Det är i det här fallet snarare så att det går en skiljelinje mellan å ena sidan elever som bor i storstadsregioner och i större eller medelstora städer och å andra sidan elever som bor i övriga kommuner.
Den religiösa tillhörigheten har förhållandevis stor betydelse för inställningen till homosexuella. De elever som angett "muslim" som religiös tillhörighet uppvisar en betydligt större intolerans än övriga kategorier. Det genomsnittliga indexvärdet för muslimska elever är 1,38, att jämföra exempelvis med elever som angivit sin tillhörighet som kristna där motsvarande genomsnittsvärde är 0,83. Noterbart är även att gruppen "ej religiösa" i genomsnitt har en större intolerans gentemot homosexuella (genomsnittligt indexvärde 0,94) än gruppen "kristna". Intoleransen mot homosexuella är minst bland den lilla grupp elever som angivit "Jude, Buddist eller Hindu" som religiös tillhörighet, genomsnittligt indexvärde är här 0,74.
Skillnaderna vad gäller religionstillhörighet slår även igenom när eleverna indelas efter nationellt ursprung i familjen. Eleverna i helsvenska familjer (samtliga födda i Sverige) uppvisar den lägsta graden av intolerans gentemot homosexuella (genomsnittligt indexvärde är 0,87), men skillnaderna gentemot familjer där minst en familjemedlem (men inte alla) är födda utomlands är små (genomsnittligt indexvärde är 0,93). Gruppen elever där alla i familjen är födda utomlands avviker däremot stort, det genomsnittliga indexvärdet bland dessa elever är påtagligt högre, 1,30. Muslimska immigranter utgör en relativt stor del av sistnämnda grupp, vilket till en förhållandevis stor del genererat dessa resultat.