Sammanfattning resultat Islamofobi från Intoleransrapporten
Islamofobiska attityder
Islamofobi som begrepp är relativt nytt och höll på att få genomslagskraft vid tidpunkten för presentationen av CEIFO:s och BRÅ:s gemensamma undersökning år 1997 varför detta ämne inte berördes i den rapporten. För att mäta graden av intolerans som eleverna har gentemot muslimer presenterades en rad påståenden som eleverna fick ta ställning till. Följande påståenden ingick i det övergripande frågebatteriet:
- De flesta muslimer är säkert hyggligt folk…
- Det skulle vara helt okej att bo granne med en skötsam muslimsk person…
- Muslimer i Sverige ska ha rätt att bygga moskéer (religiösa lokaler)…
- Det är alldeles för många muslimer i Sverige…
- Muslimer går det inte att lita på…
- Det borde vara förbjudet för muslimer att få rösta i politiska val…
- Svarsalternativen bestod av " nej, det stämmer inte alls", "det stämmer ganska dåligt" , "tveksam/vet inte" , "det stämmer ganska bra" och "ja , det stämmer precis".
"Muslimer i Sverige skall ha rätt att bygga moskéer"
Inställningen till byggandet av moskéer är till viss del negativ, 23 procent tycker att påståendet "Muslimer i Sverige skall ha rätt att bygga moskéer (religiösa lokaler)…" inte stämmer alls eller ganska dåligt. Bland påståendena i detta frågebatteri visar eleverna störst tveksamhet till påståendet "Det är alldeles för många muslimer i Sverige…", 31 procent svarar tveksam eller vet inte. 29 procent tycker att påståendet inte stämmer alls, 16 procent tycker påståendet stämmer ganska dåligt, 12 procent tycker det stämmer ganska bra och 12 tycker det stämmer precis. Det är således 24 procent som helt eller delvis instämmer i detta påstående.
"De flesta invandrade muslimer är nog laglydiga"
De flesta elever uppfattar inte muslimer som mer kriminella än andra. 59 procent av eleverna håller med om påståendet " De flesta invandrade muslimer är nog laglydiga" i större eller mindre utsträckning. Andelen knappast håller med eller helt håller med är 17 procent Till påståendet " En programledare i TV ska tillåtas bära slöja" råder delade meningar. 28 procent ställer sig helt positiva, 15,3 procent delvis postitiva, 11,5 procent något negativa och 23,9 procent helt negativa. 20, 9 procent ställer sig tveksamma till påståendet.
Fördelning indexvärde
Fördelningen av indexvärden med avseende på inställningen till muslimer visar att fördelningen är påtagligt sned och att de flesta eleverna befinner sig på den första hälften av skalan, dvs. på den "positiva sidan", vilket också kommer till uttryck i att medelvärdet är cirka ett (1,12). Som nämnts motsvarar detta ungefär värdet för en person som t ex genomgående valt det näst mest vällvilliga svarsalternativet. Gruppen "intoleranta", det vill säga de som ligger över värdet 2,5, vilket innebär att man ger uttryck för en åtminstone tämligen konsekvent hållning som ligger åt det negativa hållet, utgör 7,7 procent av eleverna
En dryg fjärdedel (26 procent) av landet elever i de aktuella årskullarna återfinns i den kategori som betecknas som "tveksamma" gentemot muslimer (indexvärde 1,5 - 2,5), vilket innebär att man genomsnittligt sett angivit tveksam/vet ej på påståendena. Dessa kan sägas utgöra gråzon som har en ambivalent inställning till muslimer och som sannolikt kan påverkas åt det ena eller det andra hållet. Gruppen mycket toleranta (indexvärde 0), dvs. de som uppgivit "nej, det stämmer inte alls" på samtliga negativa påståendena och "ja, det stämmer precis" på samtliga positiva är mindre och utgör en sjundedel (14 procent) av landets elever (i de aktuella årskullarna sammantaget). Den grupp som betecknas som intoleranta (indexvärde>2,5) är relativt liten. Dessa elever utgör knappt 8 procent av samtliga elever, det vill säga ungefär en av tolv. Det innebär i storleksordningen 8 000 elever i varje årskull.
Kön
Pojkar är generellt mer intoleranta än flickor i sin inställningen till muslimer. Det genomsnittliga värdet i intoleransindex är 1,27 för pojkar och 0,96 för flickor. Föräldrarnas socioekonomiska status (baserat på yrke) sammanhänger i relativt hög grad med hur intolerant man är gentemot muslimer. Tendensen är mycket tydlig såtillvida att ju "lägre" socioekonomisk status föräldrarna har desto mer intoleranta tenderar eleverna att vara. Exempelvis är det genomsnittliga intoleransindexvärdet för elever vars föräldrar definierats till kategorin "ej facklärda arbetare", 1,33, att jämföra med elever vars föräldrar är fria yrkesutövare med akademikeryrken där det genomsnittliga indexvärdet är 0,76.
Kommuntyp
Ju mer urbaniserad kommunen som man bor i är desto mindre grad av intolerans mot muslimer. Skillnaderna är små, men tendensen är tydlig. Sett till olika geografiska områden i landet hamnar regionerna Östra Götaland och framför allt Södra Götaland över genomsnittet i intoleransindex, medan Västra Götaland, Norrland och framför allt Svealand hamnar under genomsnittet.
Härkomst och religion
Elever som tillhör familjer där alla familjemedlemmar är födda i Sverige är genomsnittligt sett mer intoleranta gentemot muslimer än elever i familjer där minst en person är född utomlands. Detta gäller även om de muslimska eleverna elimineras ur analysen. De elever som betecknats som "ej religiösa" är genomsnittligt sett markant mer intoleranta mot muslimer än elever som betecknats sig som kristna, eller som jude, buddist eller hindu. De "ej religiösa", som utgör en mycket stor grupp om drygt 40 procent av eleverna i den svenska skolan (i de fem aktuella årskullarna), fick ett genomsnittligt intoleransindexvärde som är 1,23. Detta ska jämföras med 1,09 för kristna och 0,97 för den lilla gruppen jude/buddist/hindu sammantaget. I denna grupp är det de judiska eleverna som genererat det låga indexvärdet .