Sammanfattning Intoleransrapporten
Bakgrund
Intolerans - som kan ta sig uttryck i till exempel diskriminering, trakasserier, kränkningar, hot och fysiskt våld - mot minoritetsgrupper är ett allvarligt samhällsproblem. För att hitta möjligheter att bekämpa intolerans, är det centralt att ha kunskap om densamma - dess omfattning, karaktär, geografiska utbredning etc. Utan kunskap riskerar de åtgärder som vidtas att bli missriktade. Denna kartläggning, som är ett samarbetsprojekt mellan Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Forum för levande historia, studerar antisemitism, islamofobi, homofobi och generell intolerans bland skolungdomar med avseende på attityder, utsatthet, självdeklarerad brottslighet och spridning av extremistisk propaganda.
Syfte och frågeställningar
Det huvudsakliga syftet är att ge en bild av ungdomars attityder i frågor som rör islamofobi, antisemitism, homofobi och främlingsfientlighet. Studien vill även belysa ungas utsatthet för, liksom delaktighet i, olika former av brottsligt och antisocialt beteende med koppling till detta.
Med brottslighet och antisocialt beteende avses ett brett spektrum av kränkande beteende, alltifrån våld mot person eller skadegörelse till trakasserier och diskriminerande handlingar. Undersökningen uppskattar även spridningens omfattning vad gäller viss extremnationalistisk och rasistisk propaganda.
I studien undersöks:
- Vilken attityd ungdomar har till olika minoritetsgrupper och invandrare generellt.
- I vilken omfattning ungdomar enligt egna uppgifter utsätts för olika typer av kränkande beteende på grund av sitt ursprung, sin religionstillhörighet eller därför att man uppfattas ha en homosexuell läggning.
- I vilken utsträckning ungdomar deltar i olika former av kränkande beteende med hänvisning till ursprung, religion eller homosexualitet.
- Om det finns några samband mellan intolerans och socioekonomiska samt sociala bakgrundsfaktorer.
10 600 har besvarat enkäten
Studien bygger på en omfattande enkätundersökning bland skolungdomar i årskurserna åtta och nio i grundskolan samt årskurs ett, två och tre på gymnasiet. Ett slumpmässigt urval gjordes bland landets skolelever i de aktuella årskullarna. Urvalsenheten var klasser på grundskolan och på gymnasiet program fördelade på gymnasieskolor. Varje utvald klass fick en uppsättning enkäter som eleverna besvarade under lektionstid. Enkäten besvarades anonymt. Av totalt 672 utvalda klasser erhölls svar från 606. Den slutliga svarsfrekvensen på individnivå ligger totalt på 76,2 procent, om elever i utvalda klasser som inte medverkade i undersökningen inräknas i bortfallet. I medverkande klasser är den slutliga svarsfrekvensen på individnivå 82 procent. Det slutliga materialet består av enkäter från sammanlagt 10 600 elever.
Bortfallet är något större i gymnasiet än i grundskolan, främst på yrkesinriktade, individuella respektive specialutformade program, som totalt har ett bortfall på individnivå på 31,6 procent. Detta kan i någon mån bidra till en viss underskattning av andelen unga med intoleranta attityder.
Mått på intoleranta attityder, utsatthet och delaktighet
Utgångspunkten för att försöka mäta antisemitiska, islamofobiska, homofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga har tagits i de olika uttrycksformerna av gruppfokuserad intolerans, vilka i många avseenden tycks manifestera sig på likartade sätt. Dessa gäller misstro och misstänksamhet riktad mot en hel grupp som kollektiv, starkt ogillande och avståndstagande samt en beredvillighet att vidta eller stödja åtgärder som är diskriminerande mot individer tillhörande aktuell grupp eller kategori.
I enkäten ställs ett relativt stort antal frågor med fasta svarsalternativ som rör inställning till olika minoriteter i Sverige. Frågorna är ofta ställda i form av påståenden som eleven får markera i vilken grad vederbörande håller med respektive inte håller med om. Exempelvis: "Muslimer i Sverige skall ha rätt att bygga moskéer"; "Det skulle vara helt okej att bo granne med en skötsam muslimsk person; "Det är alldeles för många muslimer i Sverige", m.m.
Motsvarande frågor ställdes i fråga om judar respektive homosexuella. Svaren på de enskilda frågorna har tydliga inbördes samband. Av svaren har konstruerats attitydskalor rörande inställning till respektive grupp. Skalorna är medelvärdesindex som går från 0 till 4. Höga värden betyder att man instämmer i negativt laddade påståenden och tar avstånd från positivt laddade.
Då attitydskalorna rörande inställning till muslimer, judar respektive homosexuella sinsemellan har förhållandevis starka samband med varandra skapades även ett index på generell intolerans gentemot dessa grupper genom en sammanslagning av delskalorna. I enkäten ställdes även en rad andra frågor som bland annat rör inställning till invandrare, vilka ingår i andra index.
Det hör till sakens natur på grund av temat i denna undersökning, att enkäten innehåller vissa påståenden och frågor som kan uppfattas provocerande. Detta är nödvändigt för att frambringa en respons och ett ställningstagande som avspeglar en attityd. Samtidigt ska påpekas att en stor del av påståendena innehåller positivt laddade formuleringar, bland annat med syftet att undvika en koncentration av negativt laddade utsagor gällande olika grupper.
Vidare ställdes frågor som rör utsatthet för, liksom delaktighet i, olika typer av antisocialt beteende kopplat till bakgrund. Det är viktigt poängtera att frågorna är konstruerade för att mäta händelser som utifrån elevens egen tolkning och bedömning inträffade på grund av dennes respektive offrets bakgrund, religion eller uppfattade homosexuella läggning, dvs. att exempelvis ha blivit retad för att man av andra personer uppfattats ha en homosexuell läggning.