Frågor och svar

Lever rasbiologiskt tänkande kvar idag?

Dagens biologer sysslar inte med rasbiologi, utan med genteknik. Men vad ska vi göra med alla upptäckter av sjuka gener, ska vi rensa ut dem och deras bärare ur ”folkstammen”?

En stor skillnad mellan dagens genteknik och 1900-talets steriliseringspolitik är förstås att fokus har flyttat från samhället till den enskilde individen, som till exempel kan ta beslut om att abortera ett missbildat foster. Det finns inget samhälleligt intresse idag i att hindra människor från att födas, och det finns inga inslag av tvång. Men frågorna om människans värde och vad som är normalt och önskvärt är desamma.

Hur många tvångssteriliserades i Sverige?

Mellan 1935 och 1975 steriliserades 63 000 personer. De allra flesta var kvinnor och många utpressades att gå med på steriliseringen för att till exempel få skrivas ut från vårdhem.

Den höga siffran tvångssteriliserade ger Sverige en andraplats efter Tyskland, där nästan 400 000 steriliserades.

Hur hänger rasbiologin ihop med den nazistiska ideologin?

Nazisterna i Tyskland inspirerades av Sverige och vår rasbiologiska forskning. Framförallt tog man till sig tankarna om att man kunde ”rena” den germanska rasen som blivit så ”uppblandad”. Man hänvisade också från tyskt håll till svensk ”vetenskaplig” forskning för att belägga sin politik.

Men, kopplingen är ändå inte helt enkel. Flera av de forskare som var verksamma vid Rasbiologiska institutet var aktiva antinazister och vid mitten av 1930-talet avbröts kontakterna med Tyskland.

Vad är det för skillnad på rasbiologi och rashygien?

Rashygien kan sägas vara den praktiska tillämpningen av rasbiologi. Rashygien kallades också för eugenik och arvshygien, två lite mer "neutrala" ord. Inom rashygienen fanns både en etnisk rasism där olika rasers egenskaper rangordnades och de ”högre” rasernas egenskaper skulle bevakas; och en eugenisk rasism där ärvda egenskaper som sjukdomar inte skulle få föras vidare till kommande generationer.

Den eugeniska rasismen levde kvar längre och ledde till exempel till att tvångssteriliseringarna pågick ända in på 1970-talet.

Hur hänger tvångssteriliseringarna under 1900-talet ihop med de rasbiologiska teorierna?

Rasbiologin har tre grundläggande tankar, enligt journalisten Bosse Lindqvist: olika människor har olika egenskaper, vissa egenskaper är mer värda än andra och vissa människor har sådana egenskaper att de aldrig borde ha fått komma till världen.

1906 genomfördes Sveriges första sterilisering motiverad av ärftlighetsfaktorer och Herman Lundborg, den första chefen för det rasbiologiska institutet, uttalade sig under 1920-talet kraftfullt för att vissa människors fortplantning måste begränsas. Bland annat ansåg han att detta borde gälla industriarbetare, judar och kriminella. 1935 trädde den första steriliseringslagen i kraft. Ett av syftena med tvångssteriliseringarna var att uppnå en rashygienisk förbättring.