Frågor och svar
Vad spelar uppfattningar om staten Israel för roll för antisemitismen?
Israel spelar stor roll för den nutida antisemitismen. Kritik mot staten Israel är givetvis inte i sig själv antisemitism, men Israel får ibland vara måltavla för stereotypa bilder och judefientlighet. Ibland kan dessutom kritik mot Israels politik bli en förevändning för att ge uttryck för antisemitism. I Forum för levande historias undersökning om antisemitism instämde till exempel åtta procent i påståendet ”På grund av Israels politik tycker jag allt mer illa om judar”.
Hur ser antisemitismen ut i Sverige idag?
Forum för levande historia genomförde 2005 en enkätundersökning för att undersöka antisemitismen i Sverige idag. Drygt 5000 svenskar mellan 16 och 75 år svarade. Undersökningen visade att cirka fem procent av de svarande hade en konsekvent mycket negativ inställning till judar.
Utöver dessa var det betydligt större andelar av de svarande som hade en ambivalent hållning till judar och judendom och instämde i några av de påståenden som hänger ihop med klassisk antisemitism. Bland annat var det 18 procent som instämde i påståendet att ”judarna har stort inflytande över medierna”. 15 procent tyckte att ”judarna har för stort inflytande i världen idag”.
Hur använder sig den moderna naziströrelsen av antisemitismen?
Såväl amerikanska rörelser som till exempel Ku Klux Klan som svenska nynazister använder sig av antisemitismen genom att bland annat tala om ZOG, Zionist Occupation Government. Talet om ZOG är en vidareutveckling av myten om den judiska sammansvärjningen. Enligt den antisemitiska retoriken anses ZOG bland annat kontrollera bankerna.
Varför heter det antisemitism?
Ordet är en sammansättning av grekiskans anti och semit, som i denna sammansättning betyder jude. Ordet uppfanns 1879 av en tysk agitator som hette Wilhelm Marr.
När började förföljelserna av judar?
Förföljelserna började i samband med kristendomens födelse. Ganska snart var konflikterna igång mellan dem som erkände Jesus som Messias, de kristna, och de som inte gjorde det, judarna. Redan i Romarriket skapades också lagar som riktade sig mot judarna. Liknande lagar, som till exempel kunde handla om att judar förbjöds att ta visa arbeten eller att gifta sig med kristna, fanns sedan i många länder.
38-41 e Kr inträffade det som nu anses vara det första exemplet på våldsamma antisemitiska förföljelser då judar massakrerades i Alexandria. Exemplen på förföljelser är många sedan dess. Judar förföljdes i Spanien på 500- och 600-talet och under korstågstiden under den tidiga medeltiden.