Nyhetsbrev 9#2006
Rastänkande och censur i demokratins namn
Under oktober arrangerar Forum för levande historia två programkvällar i Stockholm kring svenskt rastänkande genom historien och censur i demokratins namn. Samtidigt fortsätter höstsatsningen med Gotland i andra världskrigets skugga, nu med fokus på krigets minnesplatser och att vara flykting.
Även lärarna får sina behov tillfredsställda under hösten. Tre pedagogiska kunskapsseminarier genomförs - den 30 oktober i Gävle om kommunistiska regimers brott mot mänskligeheten, den 9 november i Visby om Sverige och Förintelsen och den 23 november i Jönköping om islamofobi och antisemitism.
Innehåll
Programpunkter |
Noterat |
Det rena landet – tvåtusen år av mytbildning
De flesta har hört talas om det Rasbiologiska institutet som verkade i Uppsala under 1920- och 30-talen. Många kanske till och med lagt institutets chef, Herman Lundborgs, namn på minnet. Men svensk rasbiologisk historia och mytbildningen kring den högt stående och rena rasen i norr varken börjar eller slutar med det Rasbiologiska institutet. Det visar vetenskapsjournalisten Maja Hagerman i sin nyutkomna bok, Det rena landet. Om konsten att uppfinna sina förfäder.
Maja Hagerman vill se en ny svensk historia som inte är byggd på myter. (Foto: Ulla Montan)
Varför blev just Sverige världsledande inom rasforskningen i början av 1900-talet? Det försöker Maja Hagerman svara på genom att gå tvåtusen år tillbaka till de allra första berättelserna om ett barbariskt folk som levde utanför den norra gränsen av det civiliserade Romarriket. Det var romarna själva som först hittade på historier om folken i norr, mest för att förklara varför de inte lyckades invadera deras områden.
Med Tacitus tar mytbildningen sin början
Mytbildningen börjar redan år 98 e. Kr då den romerske författaren Tacitus skrev Germania. Det är en berättelse om ett krigarfolk, germanerna, som kännetecknades av att det aldrig blandats med andra folk och därför var särskilt homogent: alla germaner såg likadana ut - bistra, blå ögon, rödblont hår, kraftigt byggda kroppar. Germanerna börjar sin långa vandring och når så småningom sitt urhem, Sverige. Där de lever som ett folk renare och mer oblandat än någon annanstans – eller?
Det är här Maja Hagerman sätter ner foten. Hon visar genom Tacitus berättelser, Snorres isländska sagor, Geijers Odalbonden och andra påhittade hjältehistorier hur myterna om det överlägsna svenska folket överlever och förvandlas till historiska sanningar som vi fortfarande idag går omkring och bär på.
– Jag månar om det svenska kulturarvet. Jag vill befrämja en svensk intellektuell debatt kring de här frågorna. De gamla bilderna och myterna får leva kvar så länge de inte ersätts av nya. Det finns dem som tycker att det inte spelar någon roll att det är myter, men det är viktigt att visa att stora delar av vår tidiga historia bygger på dem. Jag ser det egentligen som en nationell räddningsinsats! Vi behöver skriva en ny historia, konstaterar Maja Hagerman.
Svensk forntid återvinns och myterna förstärks
Bilden av den svenska forntiden och Sverige som germanernas urhem återanvändes sedan under det nationalromantiska 1800-talet när såväl konstnärer som vetenskapsmän såg tillbaka med beundran på den tiden. Under 1800-talet skapas ett tätt samspel mellan diktare, arkeologer och rasforskare på jakt efter långskallar (germaner). Dikten bekräftar vetenskapen som i sin tur bekräftar dikten som i sin tur bekräftar vetenskapen och under denna period skapas den ena nationella institutionen efter den andra: Nationalmuseum, Historiska museet, Nordiska museet och Skansen.
- Det har varit märkligt tyst kring 1800-talet rasbiologer. Särskilt uppseendeväckande är att man tidigare inte forskat kring anatomen Anders Retzius som uppfann begrepp som ”långskallar” (för germaner) och ”kortskallar” (för bl a finnar och samer). Han tog fram en särskild metod för att mäta skallarna som sedan kom att bli helt avgörande för rasforskningen framöver. Men idag står ingenting om hans helt avgörande bidrag till rasforskningen, hans namn har fallit i glömska. Ändå delar Karolinska institutet fortfarande ut en medalj till Anders Retzius minne utan att tala om vad som egentligen gjorde honom känd som vetenskapsman, konstaterar Maja Hagerman.
Rasbiologiska institutets uppgång och fall - eller?
Så småningom är man framme vid rasbiologins mest kända period i Sverige, grundandet av det Rasbiologiska institutet under dess hängivne chef Herman Lundborg. Men man ska inte överdriva institutets betydelse.
- Den allmänna uppfattningen i Sverige var länge att rasbiologi var något som fanns under Rasbiologiska institutets glansdagar under 1920- och 30-talen. Så när Lundborg och hans institut försvann så ville man gärna tro att även allt rasbiologiskt tänkande försvann. Man menar alltså att vi har endast en femtonårig rasbiologisk historia! Men svenska rasbiologer var t ex redan på 1880-talet i Tyskland för att dela med sig av sin pionjärforskning.
Nazismens sammanbrott och andra världskrigets slut leder till att Rasbiologiska institutet läggs ner, men försvinner rastänkandet för det? Nej, det som hade uppenbara kopplingar till nazismen försvann. Men mycket, framförallt äldre föreställningar och ”sanningar”, levde kvar eftersom man inte då såg kopplingen till nazismen. Myterna levde kvar länge i skolböcker och i historiska standardverk. Vissa myter är så seglivade att de lever ännu idag. Till exempel den om den högreste, blonde vikingen.
Mytbildningen fortsätter – bevara Sverige svenskt!
Odhners lärobok i svensk historia har enligt Maja Hagerman präglat undervisningen i svensk historia i nästan hundra år, ända in på 1950-talet! I boken återupplivar Odhner historien om att det svenska folkets förfäder var germaner och att de levt ett helt isolerat liv utan kontakter med omvärlden, helt unikt i sitt slag. Det är först i vår egen tid som de gamla historieböckernas gamla bild av forntidens isolerade nordbor börjat ersättas av en ny. Maja Hagerman menar att vi omedvetet fortfarande bär på tankar och fördomar som har sitt ursprung i de gamla raslärorna. Hon hoppas att boken ska bidra till att göra oss mera medvetna kring dessa fördomar.
– Rasläran framställdes som en nationell överlevnadsfråga. Och om den föreställningen, att bevara folkstammen ”svensk” utan blandning med andra folkgrupper, i någon mån lever kvar så skapar ju det problem fortfarande idag.
Katarina Lööf
Fotnot:
Forum för levande historia har i uppdrag att aktivt föra ut kunskap om de politiska och idéhistoriska perspektiv som låg till grund för rasbiologins starka fäste i Sverige. Just nu kartlägger vi befintlig forskning på området och analyserar behovet av kompletterande och fördjupad forskning. Under 2007 kommer utåtriktade seminarier och hearings att hållas.
Programpunkter
Maja Hagerman om det svenska rastänkandet
Författaren och vetenskapsjournalisten Maja Hagerman går till botten med det svenska rastänkandets historia. I ett samtal kring sin nya bok ”Det rena landet”, berättar hon om den svenska historiska självbilden - ett gynnat, rasrent folk med speciella egenskaper och kynne.
Det som länge antogs som historiska sanningar är idag rena sagor, men bilden lever envist kvar. Var kom idéerna ifrån? Hur fördes de vidare från romartiden, till nationalromantiken och fram till grundandet av världens första rasbiologiska institut i Uppsala 1921? Och vilken betydelse har det rasbiologiska tankegodset i dagens Sverige?
Samtalsledare är John Chrispinsson.
Tid: Torsdag 5 oktober kl 18.00
Plats: Forum för levande historia, Stora Nygatan 10, Gamla stan, Stockholm. Fri entré
Samtal om censur och hänsyn i demokratins namn
Får man publicera vad som helst i svenska medier? Hur har de censurerats i historien och finns censur idag?
Arne Ruth, författare, journalist och tidigare chefredaktör för DN leder ett samtal kring censur och svenska medier. Yttrandefriheten är en grundpelare i en demokrati men vad innebär den och hur tolkas den i rättssystemet? Vad är det man värnar om när journalister på olika sätt inskränks i sin rätt att granska samhällets alla delar? Samtalet inleds med en presentation av medias roll och relationer till stadsmakten historiskt, med avstamp i andra världskriget.
Medverkande är Trond Sefastsson, journalist och jurist, Rawia Morra, författare och debattör, Stig Fredrikson, ordförande publicistklubben och Ester Pollack, lektor vid JMK. Moderator är Arne Ruth, publicist.
Tid: Tisdag 10 oktober kl 17.30-20.00. Specialvisning av utställningen Sverige och Förintelsen börjar 17.30. Samtalet startar 18.00.
Plats: Forum för levande historia, Stora Nygatan 10, Gamla stan, Stockholm. Fri entré
Seminarium i Gävle om kommunistiska regimer
Forum för levande historia arrangerar ett seminarium kring kommunistiska regimer i Gävle som vänder sig till lärare på högstadiet och gymnasiet med olika ämnesbakgrund, skolledare samt övrig skolpersonal. Men även andra intresserade är välkomna. På programmet står ämnen som "Sovjet under stalinismen", "Sovjetterror i Baltikum" och "Kommunismen i Kina", samt konkreta övningar kring undervisning om kommunismens offer, förövare och åskådare.
Föreläsare är Lennart Samuelson, docent i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Stockholm, Anu Mai Köll, professor i historia vid Stockholms Universitet, Michael Schoenhals, docent vid Centrum för öst- och sydasienstudier i Lund och Magnus Hermansson Adler, lektor på lärarutbildningen vid Götegorgs Universitet.
Seminariet är kostnadsfritt men antalet platser begränsat. Anmälan via formulär se länk där mer information finns tillgänglig.
Tid: Måndag den 30 oktober kl 09.00-16.30
Plats: Komvux aula, Nedre Åkargatan 67A, Gävle.
Höstsatsning kring andra världskriget på Gotland
Under hösten fortsätter föreläsningarna på Gotland med teman som ”Krigets minnesplatser” och ”Flykten till Gotland”. Även öppna berättarcaféer på temat ”Att vara flykting” arrangeras. Projektet går under namnet ”På denna plats …” och genomförs av Forum för levande historia tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan, Länsbiblioteket, Landsarkivet, Länsmuseet, Rädda Barnen och Högskolan på Gotland.
Tid: Måndag den 9 oktober kl 19.00
Föreläsare: Clary Winberg och Thomas Harlevi med filmvisning av ”Lärbro krigssjukhus” och Hartmut Pauldrach om interneringslägret Lagerlingen utanför Havdhem.
Plats: Almedalsbiblioteket, Cramérgatan 5, Visby. Fri entré
Tid: Tisdag den 10 oktober kl 19.00
Föreläsare: Thomas Roth och Hartmut Pauldrach om interneringslägret Lagerlingen utanför Havdhem.
Plats: Slite bibliotek i kommunhuset. Fri entré
Tid: Onsdag den 11 oktoberkl 19.00
Föreläsare: Clary Winberg och Thomas Harlevi med filmvisning av ”Lärbro krigssjukhus” och Hartmut Pauldrach om interneringslägret Lagerlingen utanför Havdhem.
Plats: Hemse bibliotek, Storgatan 58. Fri entré
I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och Länsbiblioteket Gotland arrangeras fyra berättarcaféer på temat "Att vara flykting ”.
Tid: Tisdag den 17 oktober kl 19.00
Plats: Biblioteket i Roma, Visbyvägen 33 B. Fri entré
Tid: Onsdag 25 oktober kl 19.00
Plats: Biblioteket i Lärbro, Skolan. Fri entré
Tid: Tisdag 31 oktober kl 19.00
Plats: Biblioteket i Burgsvik, Hoburgsvägen 22. Fri entré
Tid: Torsdag 2 november kl 19.00
Plats: Biblioteket i Östergarn, Bygdegården. Fri entré
För information om projektet "På denna plats..." se länk. För detaljer kring kommande programkvällar i oktober och november kontakta Lena Laving, Länsmuseet på Gotland, tfn 0498-29 27 12 eller e-post lena.laving@lansmuseetgotland.se
Seminarium i Visby om Sverige och Förintelsen
Är du lärare i årskurs 7-9 eller på gymnasiet? Välkommen till ett heldags lärarseminarium på högskolan i Visby som arrangeras inom ramen för Forum för levande historias satsning på lokalhistoriska aktiviteter på Gotland. Seminariet genomförs i samarbete med Högskolan Gotland och Gotlands kommun under rubriken ”Sverige och Förintelsen – På denna plats… Gotland” och kommer att ge deltagarna både information om Gotlands utsatta läge på 1930- och 40-talet, och idéer kring hur ämnen som dessa kan hanteras didaktiskt i skolan.
På programmet står didaktiska perspektiv på Förintelsens historia med Ylva Wibaeus, lärarutbildare och doktorand i didaktik vid Lärarhögskolan i Stockholm, nazistisk infiltration i Sverige 1933-1945 med Birgitta Almgren, professor i tyska vid Södertörns högskola, perspektiv på boken Leos dotter med Maarja Talgre, författare och radiojournalist och lokalhistorien i arkiven med Karin Sjöberg, arkivpedagog Skånes Arkivförbund.
Seminariet vänder sig i första hand till lärare, skolledare och övrig skolpersonal, men alla intresserade är välkomna. Seminariet är kostnadsfritt, men antalet platser begränsade. Anmälan via formulär se länk där mer information finns tillgänglig.
Tid: Torsdag den 9 november kl 09.00-16.00
Plats: Högskolan i Visby, aulan B51.
Noterat
Hitta litteratur och filmer med sökbar tipskatalog
Forum för levande historia har tagit fram en sökbar tipskatalog som vänder sig till lärare som söker litteratur och filmer inom ämnesområden som Sverige och Förintelsen, rasbiologi, nynazism, kommunism, osv. Sökning är möjlig efter olika kategorirer, medietyper och målgrupper. Uppdateringar och tillägg sker fortlöpande. För att söka i tipskatalogerna se länk
Överflöd av böcker om Sveriges hållning till Nazityskand
Bokdiskarna översköljs för tillfället med litteratur om Sveriges officiella hållning och relationer till Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen. Både de stora politiska dragen och enskilda tragiska öden tecknas. Här några exempel från olika förlags utgivning, bara den senaste månaden:
- Spelaren Christian Günther. Sverige under andra världskriget - Henrik Arnstad
- Gustaf V och andra världskriget - Erik Carlsson
- Konservkungen Herbert Felix. Ett flyktingöde i 1900-talets Europa - Per T Ohlson
- Tyskland talar. Hilters svenska radiostation - Niclas Sennerteg
- Meine lieber Reichführer. Sveriges kontakter med Hitlers rikskansli - Staffan Thorsell

